En dotters okunnighet

Helgen har varit riktigt trevlig.
Detta är i och för sig ingen ovanlighet sen jag alltid tyckt om just helger.

Som vanligt fick pappa mest sucka över sin äldsta dotters okunnighet när det kommer till bilar.
Kanske är det lika bra att han ger upp?

Sedan suckade han nog mest åt meddelandet han fick läsa på söndagmorgonen.
"kom hem 0415. Väck mig inte före 1100."
Hade varit hos Jonas och glömt av tiden.
Det ljusnade när han skjutsade hem mig.

Sista gången han suckade var i Örebro.
Vi hade åkt dit för att vattna mina blommor och hämta posten, far och jag. Dessutom hade vi på order av mor tagit med ett batteri till brandvarnaren, som hittills legat på hatthyllan, tyst och död.
Det la jag i fickan och glömde bort. Så vi fick gå tillbaka igen när vi trodde att vi var klara och just skulle bege oss hem.
Men nu har jag i alla fall en brandvarnare så vi alla kan sova lugnt om nätterna.

Sedan tror inte jag att fadern suckade mer åt sin dotter.

Kanske skulle det vara när hon kom fram till hon skulle tvätta håret kl 22 på söndagkvällen. Då han redan hade bestämt sig för att det var dags att sova.