Julbord

Nu sitter man hemma hos föräldrarna.
Vi har ätit julbord och halvligger nu i soffan och funderar på om man får lägga sig och sova nu.
Mättnaden är påtaglig.

Så är det varje år.
Julbord och bufféer är livsfarliga.
Det finns inget stopp.
Det spelar egentligen ingen roll att man förlänge sedan slutat äta det man vet att man inte tycker om. Man äter i alla fall alldeles för mycket. Alltid.

Fast man ska väl egentligen inte klaga alls. Men det är inte lätt när man känner sig 80 ton tyngre och mår lätt illa.

Men det var väldigt, väldigt trevligt. Dessutom är det roligt att traditionen fortfarande efterlevs och att alla lyckades vara ledig en helg så vi kunde ses allihop.
Dessutom, det dröjer ett helt år till nästa gång.
Och hur gott det nu än var så är det en tröstande tanke.